Olika typer av inkontinens hos män

  • Efterdropp (Post Micturition Dribbling = PMD) - med efterdropp eller PMD menas att man läcker några droppar efter urinavgång när blåsan verkar tömd, vilket kan leda till våta och obehagliga underkläder. Många män upplever situationen som ett problem. Det som sker är att urinröret inte töms helt med hjälp av musklerna runtomkring. Efter avslutad urinering finns det kvar en liten skvätt urin som rinner ut när man rör på sig.
  • Överaktiv blåsa – Detta är den vanligaste orsaken till inkontinens hos män. Man känner ofta ett starkt behov av att gå på toaletten och klarar inte att hålla igen innan du kommer till toaletten. Du kan läcka små eller större skvättar urin eller hela blåstömningar. Denna form av inkontinens orsakas av sammanstötningar i nervsignalerna mellan blåsan och hjärnan och är ofta ett resultat av prostataoperation eller förstorad prostata.
  • Ansträngningsinkontinens – ca. 10% av alla män upplever ansträngningsinkontinens som orsakas av svaga bäckenbottenmuskler och kan vara ett resultat av en prostataoperation. Detta betyder att musklerna inte är starka nog att hålla blåsan stängd när underlivet utsätts för tryck, till exempel när man hostar, nyser, skrattar eller tränar. Att Träna bäckenbottenmusklerna kan hjälpa.
  • Blandinkontinens – Detta är vanligtvis en kombination av ansträngningsinkontinens och överaktiv blåsa. Mellan 10-30 % av alla män upplever symptom på blandinkontinens.
  • Överrinningsinkontinens – detta uppstår när blåsan inte töms helt, vanligtvis på grund av tillstoppning. Denna form av inkontinens förorsakas av svaga bäckenbottenmuskler och är mest vanlig hos diabetiker och hos personer med reducerad nervfunktion. Det känns som om blåsan aldrig blir helt tömd, man känner ofta trängningar men det kommer inget när man går på toaletten. Man kan också uppleva att det kommer en ström av urin direkt efter att du har tömt blåsan.

Orsaker till urinläckage

Förstorad prostata är en av de vanligaste faktorerna som påverkar mannens urinrörssystem. Några av de mest förekommande symptomen för förstorad prostata är:

  • Svårt att börja urinera
  • Knipa strålen när du urinerar
  • När du är klar med urineringen kommer droppar med urin som du inte har kontroll över
  • Känslan av att du inte har tömt blåsan helt
  • Måste kissa mer än två gånger på natten, och det kommer endast några få droppar urin

Några andra vanliga faktorer som orsakar urinläckage hos män är:

  • Urinvägsinfektion – att ofta vara utsatt för urininfektioner kan leda till en känslig blåsa.
  • Medicinering – vissa mediciner har vätskedrivande effekt, något som gör att du måste gå på toaletten ofta. Om man precis har påbörjat eller ändrat någon form av medicinering bör detta diskutera med läkare eller distriktssköterska.
  • Förstoppning – en överfylld tarm kan leda till press på blåsan och orsaka tillfälliga läckageproblem.
  • Lågt vätskeintag – det är en myt att reducerat vätskeintag gör att du urinerar mindre Du bör därför dricka ca: 10 glas vätska varje dag.
  • Kronisk hosta – detta leder till ansträngning på blåsan.
  • Rökning – kan ofta leda till kronisk hosta som i sin tur skapar tryck på blåsan.
  • Övervikt – att vara överviktig kan leda till ökad press på blåsan och bäckenbottenmusklerna.
  • Medicinska diagnoser – som Parkinson’s, multiple skleros, diabetes och åldersdement kan orsaka skador på nervsystemet som i sin tur kan påverka hur hjärnan och blåsan kommunicerar.

Var kan jag få hjälp?

Det kan vara svårt att prata med någon. Det är dock viktigt att komma ihåg att vårdpersonal har lång erfarenhet och vana av inkontinens - för de är det inte konstigt eller pinsamt.

Du kan välja att ta upp frågan med den person du känner tryggast med t ex din husläkare, gynekolog eller distriktssköterska. Utredning görs och behandling fastställs. Både medicinering och operation kan vara en möjlig behandlingsform. Likaså är träning av bäckenbottenmusklerna en annan effektiv behandlingsmetod, speciellt för ansträngningsinkontinens. Vid konstaterande avinkontinensbesvär kan individuellt utprovade produkter förskrivas av t ex läkare, uroterapeut eller distriktssköterska.

Inom respektive landsting eller kommun finns det ett tillgängligt sortiment från olika leverantörer beroende på vad kommunen/landstinget har valt att upphandla. Kontrollera med din kontakt vad som finns tillgängligt i ditt område.