Förstå kopplingen mellan klimakteriet och urininkontinens
Förstå kopplingen mellan klimakteriet och urininkontinens
Urininkontinens är ett vanligt symptom på klimaktieriet som kan påverka en kvinnas fysiska och psykiska välbefinnande. Många kvinnor är för generade för att diskutera detta känsliga ämne med sin sjukvårdspersonal, eftersom de tror att det är en naturlig del av åldrandet och helt enkelt uthärdar det. Det är viktigt att du som sjukvårdspersonal uppmuntrar kvinnor att dela med sig av sina bekymmer och vara proaktiva om sin bäckenhälsa under denna naturliga övergång i livet.
Det här blogginlägget kommer att hjälpa dig att bättre förstå sambandet mellan klimakteriet och urininkontinens, dess orsaker, hur man stöttar kvinnor och ger de bästa behandlingarna.
Typer av urininkontinens hos kvinnor i klimakteriet
Det finns tre typer av urininkontinens som vanligtvis drabbar kvinnor i klimakteriet:
Stressinkontinens
Sänkta östrogennivåer under klimakteriet tunnar ut urinröret och försvagar bäckenbottenmusklerna, vilket utlöser små blåsläckor som kan uppstå när en kvinna hostar, skrattar, nyser eller lyfter ett tungt föremål.
Trängningsinkontinens (överaktiv blåsa)
En plötslig känsla av att genast behöva kissa som uppstår regelbundet under hela dagen.
Blandinkontinens
En kombination av urininkontinenssymptom och trängningsinkontinens.
Riskfaktorer för urininkontinens i klimakteriet
Klimakteriet och urininkontinens är tätt sammankopplade, där sjunkande östrogennivåer under klimakteriet har en betydande inverkan på bäckenmusklerna och vävnaderna som stöder blåsan. Att förstå riskfaktorerna förknippade med dessa tillstånd är avgörande för både diagnos och omfattande vård. Nedan går vi in på de viktigaste riskfaktorerna för klimakterierelaterad urininkontinens:
Klimakterierelaterad urininkontinens
Hormonella förändringar – klimakteriet, kännetecknat av sjunkande östrogennivåer, bidrar till att försvaga bäckenmusklerna och stödjande vävnader. Denna strukturella förändring kan störa urinblåsan och leda till urininkontinens.
Åldrande – medan urininkontinens blir vanligare med åldern är det viktigt att notera att det inte är en oundviklig del av att bli äldre. Postmenopausala kvinnor löper cirka 50% större risk att drabbas av urininkontinens, ofta ett primärt symptom på genitourinary syndrome of menopause (GSM). Läs mer om GSM nedan.
Genitourinary syndrome of menopause (GSM)
GSM är ett tillstånd som omfattar olika symtom bortom urininkontinens. Dessa kan inkludera:
● Vaginal torrhet
● Minskad libido
● Blåsproblem under samlag
Diagnosöverväganden
När man diagnostiserar kvinnor med klimakterietsrelaterad urininkontinens är det viktigt att anta ett holistiskt tillvägagångssätt genom att överväga ett antal potentiella bidragande faktorer. Dessa kan inkludera:
● Antal graviditeter
● Förlossningstrauma
● Hormonella störningar
● Fetma
● Kronisk förstoppning
● Sjukdomar som orsakar nervskador, t.ex. Parkinsons sjukdom
● Vissa läkemedel som diuretika
● Tidigare åtgärder
Den psykologiska och känslomässiga effekten av klimakteriets inkontinens
Att leva med urininkontinens under klimakteriet kan påverka en kvinnas fysiska och psykiska välbefinnande – från att påverka deras sexliv till att orsaka ångest och brist på självförtroende när de går ut. Vårdpersonal kan ta itu med dessa problem genom att prata om urininkontinens och uppmuntra kvinnor att diskutera sina symtom.
Hantera inkontinens under klimakteriet
Även om klimakteriet och urininkontinens förblir tabubelagt, är tidig intervention avgörande, eftersom genitourinärt syndrom vid klimakteriet kan förvärras med tiden. Ett av de viktigaste stegen kvinnor kan vidta för att minska risken att utveckla inkontinens både under och efter klimakteriet är genom att utföra bäckenbottenträning i minst tre månader. Dessa bör utövas även om kvinnor inte har inkontinenssymptom. Strategier för att upprätthålla den övergripande bäckenhälsan inkluderar bäckenbottenövningar och aktiviteter med låg effekt, t.ex. pilates.
Vårdpersonal kan också erbjuda kvinnor praktiska tips för att hantera inkontinens under klimakteriet. Detta kan inkludera följande beteendeförändringar:
Ät bra
Att gå ner i vikt kan hjälpa. Studier tyder på att en viktminskning på 5% minskar symtomen hos överviktiga patienter. Att äta mer fibrer kan också förhindra förstoppning, vilket kan orsaka urininkontinens, samtidigt som det kan hjälpa att undvika kryddig och sur mat som irriterar urinblåsan.
Drycker
En minskad konsumtion av koffeinhaltiga, kolsyrade eller alkoholhaltiga drycker kan hjälpa till att lindra urinblåsan. Att dricka 6–8 glas vatten per dag kan öka blåsans totala kapacitet.
Träning
Effektiva sporter som löpning bör undvikas på grund av det tryck de kan utsätta för bäckenbotten. Om bäckenbottenträning utförs regelbundet kan löpning och liknande idrotter återinföras.
Andra förebyggande åtgärder kan vara att sluta röka (hosta sätter press på urinblåsan), spänna bäckenbotten när man lyfter föremål och dricka mycket vatten för att undvika förstoppning.
Medicinska ingrepp och behandlingar
Det finns ett brett utbud av medicinska behandlingar tillgängliga för att behandla inkontinens kopplat till klimakteriet. Dessa inkluderar:
Östrogenpessar
En lokal topikal behandling införd i slidan för att förbättra hudens elasticitet. Ny forskning har visat att dessa kan vara särskilt fördelaktiga för att minska eller eliminera stressinkontinens och stödja urinröret.
Mediciner
Antimuskarinika kan lugna överaktiva blåsor, mirabegron kan hjälpa blåsan att slappna av och fyllas, och duloxetin kan hålla urinröret stängt.
Elektrisk stimulering
Används i sjukgymnastik för att träna bäckenbottenmuskeln genom att placera en liten sond inne i slidan.
Biofeedback utbildning
Ger feedback på hur väl en patient utför bäckenbottenövningar.
Blåsträning
Lär kvinnor att återta kontrollen genom att schemalägga toalettbesök och vänta längre mellan toalettbesöken.
Bäckenbottenövningar
Även känd som Kegel-övningar, innebär denna effektiva metod för att återfå kontroll över urinblåsan att klämma och slappna av musklerna i bäckenregionen för att stärka dem.
Kirurgi
Används som en sista utväg efter andra terapier, kirurgiska behandlingar inkluderar kolposuspension, selekirurgi och vaginal mesh-kirurgi.
Inkontinensprodukter
Dessa föremål är fördelaktiga i väntan på diagnos eller under behandling. Det finns en mängd olika produkter att välja mellan för att passa individuella behov. Allt från mindre, kroppsformade skydd, skydd av byxmodell och allt-i-ett-skydd med tejp- och bältesfixering, till produkter som hygienunderlägg. Utforska Attends utbud av kontinensprodukter som är utformade för att hjälpa kvinnor att hantera urininkontinens.
Alla kvinnor upplever symtom från klimakteriet och urininkontinens är ett vanligt symptom. Sjukvårdspersonal kan dock uppmuntra kvinnor att dela med sig av sina bekymmer och vara proaktiva om sin bäckenhälsa under denna naturliga övergång i livet. Vid behov, hänvisa till lämplig sjukvårdspersonal, oavsett om det är fysioterapeut, allmänläkare eller urogynekologiska konsulter, för att säkerställa effektiv behandling och behandling.
Källor:
National Library of Medicine - Urinary Incontinence in Postmenopausal Women
North American Menopause Society - Urinary Incontinence
Web MD - Menopause & Bladder Control Management
Healthline - Menopause & Urinary Incontinence
National Library of Medicine - Effectiveness of Hormones in Postmenopausal Pelvic Floor Dysfunction
Kegel 8 - Is HRT Making Your Menopause Worse?