Ordlista – vad betyder orden

Alla
A
B
C
D
E
F
G
H
I
J
K
L
M
N
O
P
Q
R
S
T
U
V
W
X
Y
Z

Adjustable

Allt-i-ett-skydd med justerbar kardborre och breda, elastiska sidoband för individuell anpassning.

Sängvätning

Även kallat enures eller nokturn enures. Innebär besvär av periodvis inkontinens som sker under sömn. Räknas som enures vid ofrivillig urinering vid en ålder från 5 år och uppåt, då blåskontroll borde föreligga.

Urinblåsa

Ett ihåligt, muskulärt organ som lagrar urin från njurarna och som tömmer urin via urinröret vid miktion, dvs blåstömning.

Blåsträning

Ett av vården individuellt anpassat program för att normalisera blåstömningsmönstret (dygnsurin 1,5–2 liter, 5–8 blåstömningar per dygn, blåstömningsintervall 3–4 timmar).

Miktion

Tömning av urin från urinblåsan via urinröret.

Nykturi

Behov av att vakna för att tömma blåsan en eller flera gånger per natt.

Kateterisering av urinblåsan

Tömning av urinblåsan med hjälp av en urinkateter, en mjuk slang, som förs in i urinblåsan via urinröret eller via bukväggen.

Kronisk

Sjukdom eller hälsotillstånd som varar över en längre tid, eller som ofta kommer tillbaka.

Förstoppning

Besvär av att inte kunna tömma tarmen.

Dermatologiskt testat

När en produkt har testats under kontrollerade former för att bedöma hur huden reagerar på produkten.

Diabetes mellitus

Kronisk sjukdom där kroppen inte kan reglera blodsockret normalt, antingen på grund av brist på insulin eller nedsatt effekt av insulin, vilket leder till förhöjt blodsocker. Även kallat sockersjuka.

Flex

Allt-i-ett-skydd med bältesfixering.

Medel inkontinens

För person som läcker måttliga mängder urin, person som läcker när han/hon reser sig upp och/eller person som inte alltid når toaletten i tid. Läckagemätningsresultat eller uppskattat urinläckage mellan bytena: 230-400 ml.

Tung inkontinens

För person som läcker större mängder urin, person som inte alltid når toaletten i tid och/eller person som saknar kontroll över blåsan. Läckagemätningsresultat eller uppskattat urinläckage mellan bytena: >400 ml.

Inkontinens

Besvär av ofrivilligt urinläckage.

Irriterad blåsa

Trängningar, med eller utan urininkontinens, vanligen förenat med ökad blåstömningsfrekvens, även nattetid, utan annat sjukdomstillstånd.

Lätt inkontinens

För person som läcker små droppar/skvättar av urin eller har efterdropp, person som inte alltid når toaletten i tid och/eller person som upplever lindrigt läckage vid skratt/ nysning /lyft eller vid annan fysisk ansträngning. Läckagemätningsresultat eller uppskattat urinläckage mellan bytena: <230 ml.

Körtel

En del av kroppen som tillverkar och släpper ifrån sig olika ämnen som kroppen behöver, till exempel hormoner, svett eller saliv. Dessa ämnen hjälper kroppen att fungera normalt.

Tvådelat skydd

Kroppsformade skydd som kan användas i vanliga tätt åtsittande underkläder eller fixeringsbyxa.

Pull-Ons

Absorberande allt-i-ett-skydd av byxmodell som kan dras upp och ner likt vanliga underkläder.

Bäckenbottenmuskelträning

Regelbunden träning av bäckenbottenmuskelbotten under vägledning av ex uroterapeut, fysioterapeut, distriktssköterska eller barnmorska, med syfte att förebygga eller behandla främst ansträngningsinkontinens samt stärka bäckenbottenfunktion.

Prostata

En liten körtel hos män som sitter runt urinröret under urinblåsan och producerar en del av vätskan i spermierna. Problem med prostatan, som efter operation eller förstoring, kan ibland leda till urininkontinens.

Slip

Allt-i-ett-skydd med justerbar kardborre -och/eller tejp på sidorna för att fixera skyddet tätt intill kroppen.

Ansträngningsinkontinens/ Stressinkontinens

Besvär av ofrivilligt urinläckage vid ansträngning såsom fysisk aktivitet, nysning eller hosta.

Överaktiv blåsa

Ofta och starka behov av att kissa, så kallade trängningar, med eller utan urinläckage, utan orsak av infektion eller annan sjukdom.

Blandinkontinens

En kombination av ansträngningsinkontinens och trängningsinkontinens.

Funktionell inkontinens

Urinläckage som beror på hinder som gör att personen inte hinner till toaletten i tid, till exempel nedsatt rörlighet, kognitiva svårigheter eller miljöfaktorer, och kräver helhetsbedömning för rätt stöd.